■■■
Pink Floyd | The Endless River
Pink Floyd anno 2014. Dryg gubbrock eller nydanande rockmusik?
Det som ingen tror skall ske, sker oftast i popvärlden. Och så även i detta fall. Pink Floyd släpper efter 20 år en ny platta. Ehuru det mest handlar om ett slags remixat hopkok av jam som gjordes till inspelningen av det förra vaxet The Division Bell (1994)
Det som 1994 skulle blivit ett dubbelalbum blev bara en enkel vanlig skiva på grund av tidsbrist. Men originaltejperna hittades för två år sedan, fräschades upp, klipptes om, mixades och nya instrument och delar las till. Nick Mason spelade om alla sina trummor och David Gilmour fyllde på med fräscha solon.
Det är förvisso snyggt producerat och den sedvanliga ordningsamma programeringen av synthar och trummor och allt ligger perfekt. Men dra arslet i grovt grus så tråkigt. Tvekar på att en långweekend på Kristiania skulle hjälpa dessa alster att blomma för någon som på något sätt uppsakattar musik i allmänhet och Pink Floyd i synnerhet.
Pop Music Magazine 